Midnatt råder, tyst det är i husen
Igår var jag i kyrkan.
Jag är inte medlem i Svenska kyrkan, men jag var välkommen ändå.
Jag hade löst biljett till föreställningen.
När jag klev in så nickade kyrkoherdarna sina Välkommen. Jag nickade tillbaka.
Det var fullt i kyrkan, precis som det ska vara tänkte jag. Gamla, barn, kvinnor och män.
Alla var uppklädda till tänderna.
Likaså min mormor.
Jag hade vanliga jeans.
Det slog mig plötsligt att jag hade fucking skrivet på tröjan och virgin.
Mormor sa att man skulle göra sig fin inför Gud.
"Men Gud älskar ju alla! Han gör ju inte skillnad på folk ..Det gör inte den Gud jag tror på iallafall."
....Du kan ju synda hur mycket som helst och ändå blir du förlåten?
Fast den senare meningen sa jag inte högt.
Kvinnan där framme sjöng solo, jag trodde fönsterrutorna skulle spricka. Det var fint, När det var allsång tog alla i från tårna, jag rörde på munnen när de andra gjorde det, och jag knäppte mina händer när de andra gjorde det. Följde strömmen.
Sedan skulle kollekten samlas in. Om de fick in tillräckligt mycket skulle de bjuda på ett extranummer, sa de. Efter 1,5h på stolen önskade jag tyst att ingen skulle börja tjoa
"En gång till, En gång till!"
Mina böner hördes tydligen för det var ingen som började.
Efter mässande om Jesus födelse, i en krubba, i ett stall, följdes stående ovationer och applåder.
Kollekten som samlades in skulle gå till arbetet för människors frihet i ett avlägset land. "Vi måste kämpa för våran frihet, vi får aldrig ta den för given", löd budskapet.
Kommentarer
Trackback
