Ett av världens 7 underverk
Det gick inte att föreställa sig hur bra det faktiskt var. Alla förhoppningar uppfylldes, och det med råge!
Det stora barriärevet.
Dagen började med att Familjen Dahllöf som vanligt var lite väl stora tidsoptimister. En taxi hade skickats efter oss, och stod och tutade utanför hotellet, eftersom de trodde att vi skulle missa det hela. Det är väl fel av mig att lägga skulden på alla. Pappa får alltid skämmas över våra sena ankomster. Så även denna gång. Jag och mamma sitter i baksätet och upprepar återigen för honom att "fint folk kommer sent!" Det måste väl för övrigt vara den dåligaste ursäkten i hela världen eller?!
Ne, usch, mitt nya nyårslöfte ska vara att försöka komma i tid. Eller, rättare sagt, jag ska komma i tid! Kom nu ihåg att påminna mig om detta vid lite jämna mellanrum.
Vi åkte båt från Cairns till Green Island, där allt skulle utgå ifrån.
En liten ankedot bara...
Hur världsvan är man när man går ombord på en båt i HIGH HEELS, när man knappt kan gå i hög klackat på torra land?!? Man slutar ju aldrig förvånas... Ganska mycket skratt bidrog det till på resan dock!! Höhöhö.
Vi hade en fantastisk dag. Vi såg massor av sköldpaddor i det vilda, vilket jag blev lycklig för ända in i märgen. Sköldpadda har alltid varit ett av mina favoritdjur. Jag önskade mig länge en sköldpadda när jag var liten. Hade redan döpt den i förväg. Per-Edvin Sköld skulle den heta. Min sköldpadda. Jag tillbringade timmar i djurshopar för att se ut det finaste akvariumet, och de finaste tillbehörena. Till min sköldpadda. Fast jag fick aldrig någon sköldpadda....
........................
Vi gav oss ut i en glas-båt och fick se hundratals vackra fiskar, Nemo, Hajjar, stora "guppi"... Det var otroligt mycket liv. Och obeskrivbara koraller, i alla dess former, storlekar och färger. Fascinerande.
Pricken över i:et var när jag och pappa höll i en liten krokodil, och såg på när de matade VÄRLDENS STÖRSTA KROKODIL! Den var sanslöst stor, helt jävla ENORM! Jag var ganska så glad över att jag stod på andra sidan staketet om jag säger så.. Den var 100 år och de hade tillfångatagit den i Darwin -84. Då hade den fällt 4 fiskebåtar. Den hade fått ganska mycket krigsskador under årens lopp...En halv mun, ett framben fattades helt, det andra var halvt. Solsår på ryggen.
De kunde vara utan mat i 2-3 år om det ville sig illa. De dödade djur, och bestämde sig sedan för om de var hungriga och ville äta det. Och de rörde sig endast när det gällde mat, eller att reglera temperaturen. Men de kunde vara ruskigt snabba, om det behövdes. Han visade oss en pool med grumligt vatten..sa att det bodde en krokodil där i men att de sällan visade sig. Sen slog han till med en lång käpp i vattnet, och på en milli sekund reste sig en enorm, grotesk, varelse ur det tidigare helt stilla vattnet, med öppna käkar.. Tänk er Kattla i Mio min Mio. Typ. As hemskt. Han gav den ett fisk huvud på käppen, som den fick hoppa upp för att ta... Den kunde hoppa lika högt som staketet sa han, men han ville skona oss från att bli dyblöta. Jag var helt förbluffad. Stod som i trans. Finner inga ord. Vi har spelat in lite, så hoppas ni kan få se det sen.
Kramar :)
Haha, alltid lika härligt och underhållande att läsa din blogg! Jag kan inte fatta att jag missar allt det här:( saknar dig massor, men snart tar jag studenten och då hoppas jag verkligen att vi ses<3 hälsa alla och ha det bäst!
Elin, Kattla är från bröderna Lejonhjärta ;) grymt bra skrivet av dig, blir aldrig tråkigt att läsa din blogg <3