Back to basic

 
 
Och ja, det är ju som det låter. Hur kul är basic??? Inte breathtaking iallafall.
Vanligt. Då var man tillbaks hemma på fast mark.
Tråkigt.?
Och inget vidare märkvärdigt.
Den svåraste omställningen är att vänja sig vid att allting har en annan lunk. Inte nya intryck hela tiden, nya platser, träffa nya vänner och människor, nya upplevelser.
Sinnena får inte samma stimulans längre.
Den största förvåningen är att Kaffepriset höjts och att silon rivs i Falköping.
Kompisar har skaffat pojkvänner och vart ätit räkor på kusten i sommar.

Nuu är det som det är. Jag är hemma och jag är lycklig som faktiskt har ett hem.
Ja, precis.
 
Inget som mäter sig med KANADA...Ingen adrenalin pumpande stad, men en alldeles förträffligt säker och gullig på sitt sätt.. hemtam stad.

 


De senaste 2,5 månaderna har varit HELT fantastiska! Jag har snuddat himlen nästan hela tiden.
Så otroligt glad och tacksam över allt jag varit med om.
Livet<3
 
 
 
Ciao

sunny(!) Vancouver

Gillar känslan av att packa ihop och dra. Knöla ner tröjor schampoo och muslibarer i ryggsäcken och zippa Ihop.
Har "ångest" innan (borde inte missbruka det ordet), men när jag är ute ut komfortzonen är det som att flyga bland mjuka moln.
 
Sitter med en kaffe nu och ska försöka läsa mina mejl.
 
Idag ska jag och 2 tyskar klättra Grouse mountain här i Van. Tydligen kändistätt.
 
Vancouver so far lever verkligen upp till förväntningsrna. Sen gör det ju inget att det är 25 grader ute heller.
 
Och att lokalbefolkningen är otroligt vänliga (och generösa) görju vistelsen ännu bättre.
 
Ska klättra med dessa 2 idag(från Berlin) Tur jag minns lite tyska för deras engelska är lite svårförståelig.
 
Kram alla därhemma!

RSS 2.0